I tisdags var båda mina barn och min mamma med under min behandling. Charlie packade doktorväskan innan vi åkte, planen var att hon skulle hjälpa doktorn att göra "mamma" frisk. Så när vi kom in till dagvården gick hon med stolta steg med sin väska i högsta hugg och visade oss vägen. Hon tyckte dock inte det var så spännande när väl behandlingen satte igång. Då var det annat som lockade, nämligen väntrummet och alla leksaker där. Så där fick mamma sitta/leka med Charlie under hela tiden jag fick behandling. Jag tog med mig min droppstång och hängde lite där jag med, sen gick jag och Juno och åt och myste i fikarummet. Mer hann vi inte, tiden bara rusade iväg och de cirka två timmarna av behandlingstiden avklarades snabbt. 
 
 
Charlie har inte bara varit doktor denna veckan, utan även patient. I måndags vilade vi en liten stund, hon vaknade med en fruktansvärd öronvärk. Efter en hel del skrik och gråt ringde jag vårdcentralen i Habo. Vi fick tid direkt och det visade sig vara dubbelsidig öroninflammation med eventuellt hål på trumhinnan i höger öra. Det blev penicillin som vi nu försöker lura i henne tre gånger/dagen med olika vätskor som ska ta bort den hemska kåvepenin smaken. Drickyoghurt har hittills varit det vinnande konceptet.
Juno är fortfarande rosslig, jag är helt igentäpp med infektion i luftrören och Daniel kom hem i migrän idag. Tror vi behöver hitta nytt hus snart, börjar tro att det sitter sjukdomar i väggarna . Är en ständigt sjukstuga här på kullen. Känner i alla fall inte av några allvarligare biverkningsbesvär av cytostatikan. Lite värk i kroppen, men tror det mer är träningsvärk sen i söndags.
 
<3
Då var det måndag igen, jag känner mig lite sliten efter helgen. I fredags kom bästisgrannarna förbi, dom var barnfria och hade lagat god trerätters och bestämde sig för att dela efterrätten med oss. Då tyckte jag att de tagit ett bra beslut. Vi åt och spelade spel fram till sent, hade jättetrevligt. Vaknade på lördag och då kändes inte deras beslut lika bra. Trött, sliten och ännu mer förkyld. Barnen har snorat och hostat hela veckan medan jag och Daniel hade klarat och ganska  bra fram tills dess. I lördags begav vi oss till Tenhult för Hockey, mat och spel med andra fina vänner. Men igår var jag väldigt trött och seg i huvudet, får nog börja inse att jag inte orkar med lika mycket längre utan att påverkas. Om det är cytostatikans eller förkylningens fel återstår och se när förkylningen försvinner. Jag och Daniel åkte och spelade lite innebandy igår kväll. Träning gör verkligen underverk för segheten och det var väldigt kul att stå i målet igen efter cirka 1år utan någon träning. Orken fanns inte riktigt där, var svettig innan jag ens nådde fram till målet. Men mina reflexer var det inget fel på. Om bara alla infektioner kunde hålla sig borta, så jag har möjlighet att kunna träna mer så tror jag verkligen att tröttheten hade minskat.
 
Idag när jag vaknade var min röst helt borta. Det har blivit lite bättre under dagen, nu får jag fram några kraxliknande ljud i alla fall. Har varit nere och tagit blodprov och hoppas verkligen att de ser bra ut, så jag får min behandling imorgon. Har lovat Charlie att få hänga med, vilket hon varit taggad för ett tag. Är väldigt mycket doktorlek här hemma och häromkvällen återberättade hon hela min cancerresa fast med henne som huvudperson. " Mamma, när jag var lika stor som du då hade jag en bh och ett sjukt bröst. Det fick doktorn klippa av, det gjorde inget ont alls. Sen blev jag frisk igen!". Om verkligheten ändå kunde vara så lätt som i min 3åringsögon. <3
Igår var det dags för behandling 4 av Paklitaxel. Eftersom det var röd dag i måndags var det lite speciellt igår. Jag brukar ta blodprov dagen innan behandling på Habo vårdcentral. Men det var stängt i måndags, jag var därför tvungen att åka in tidigare till ryhov igår för att hinna ta provet. Det ska nämligen hinna analyseras, och om de ser bra ut, skickar onkologläkaren en remiss på cytostatikan in till dagvården (eventuellt via apoteket!?) där jag sedan får min behandling. Processen från att jag tar blodprov till att remissen skickas brukar ta cirka en timma. Jag parkerade bilen vid ryhov klockan 09:45 och skyndade mig till provtagningscentralen. Väl på plats inser jag att jag inte är ensam om att lämna blodprov inför behandling. Hela väntrummet var fullt av otåliga patienter som var försenade till sina läkartider. Jag sitter och blir lite smått förbannad då det är många personer som går "före" i kön. Det visade sig att man kan beställa tid till provtragningscentralen, så det var ingen alls som "trängde" sig före i kön. ;) Jag fick komma in vid 10:15 och gick sedan raka vägen till dagvården. Jag var då 30min tidig, men hade inget bättre för mig så tänkte att jag likväl kunde vänta där. Väntrummet var lika fullt på dagvården som på provtagningen. Många hade väntat flera timmar på sin behandlig p.g.a. att blodproven från provtagningen var försenade. Jag började då räkna med en lång dag på ryhov. Så när min kontaktsköterska kom och sa att mitt blodprov såg bra ut, men att vi måste vänta  på remissen, 15min efter jag lämnat provtagningscentralen blev jag lite överraskad. Flera andra patienter blev småsura när dom frågade när jag tagit moitt blodprov, eftersom deras tagit flera timmar att ens komma till dagvården. P.g.a. att denna processen tagit sådan tid, var många behandlingar förskjutna och därför fanns inga lediga sängar att ge behandlingar. Min sköterska lade därför om min picc-line och förberedde mig så gott hon kunde, så att när väl remissen skulle komma så var jag redo att kopplas in för behandlingen. Medan jag väntade gick jag och tog en korv på citygross och när jag kom tillbaka fanns en säng redo för mig. Endast en timma försenad, så jag var nöjd. Under behandlingen kollade jag på första avsnittet av SKAM och avslutade behandlingen med lite peppningsmusik i öronen och korridorsdans med min droppvagn innan jag fick åka hem cirka 4 timmar efter att jag parkerat bilen.
 
Juno och Charlie är sjuka här hemma igen. Febriga, snoriga och med hosta. Så idag har vi tagit det ganska så lugnt hela familjen. Jag vaknade ganska så sliten, men ju längre dagen gått ju piggare har jag känt mig. Värken i ryggen är dock kvar och värre. Pratade med läkaren igår angående detta. Men fick inga andra värktabletter utskrivna i dagsläget utan får bita ihop och klara mig på alvedon och ipren (som ändå inte hjälper). Men än så länge står jag ut, därför köpte jag det utan alltför mycket irritation. 
 
<3