Det har gått ett år. Ett år sedan jag gjorde min Mastektomi och de plockade bort min tumör. Ett år som gått väldigt fort, men som då och då har känts som en evighet. Idag kommer jag knappt ihåg känslan av att ha två bröst. Jag har fortfarande inte full känsel i min vänstra armhåla, gäddhänget eller runt ärret. Iblande kliar det något fruktansvärt i de områdena, men jag kan inte hitta var jag ska klia för att känseln inte finns. Men det är egenligen det som fortfarande är lite besvärligt, nu ett år efter operationen. Det psykiska över att vara enbröstad försvann för längesen. Tror egentligen det var som jobbigast inför operationen, tanken över hur konstig man skulle se ut. Men jag bryr mig faktiskt inte alls. En bröstrekonstruktion kommer jag dock vilja göra framöver. För att slippa proteser, det är nämligen besvärligt att få protesen att sitta på plats framförallt när jag badar. Då brukar jag oroa mig över hur och var bröstet är. Det är även svårt att hitta bra bh:ar som inte kostar multum som gör att man får en fin hållning och får kläder att sitta fint.
Idag var jag på mammografi och ultraljud. Egentligen skulle jag väl få mitt besked genom min onkologläkare om någon vecka. Men läkaren på mammografin uttryckte sig flera gånger att "det här ser så fint ut så", "Nä, det här är ju inga konstigheter alls". Nu ska bara min lungröntgen som jag ska göra imorgon se bra ut den med, så är jag fullt godkänt för år 1!
<3
Kommentera