Juni har innehållet massor av firanden av olika slag. Charlie har hunnit bli 5år. Min stora, lilla flicka med så mycket personlighet. Hon är så stolt över att vara en hel hand år. Vi firade hennes dag som hon själv önskade, på en av hennes favoritplatser, Leos Lekland. Vi har även haft kalas två helger i rad för fira henne. Vi har stora familjer, både jag och Daniel. Trots att vi bor i villa så är det svårt att få plats men även få ihop en dag då alla kan komma samtidigt. Så får oftast bli uppdelat vid två olika tillfällen. Charlie tycker bara det är kul, för då får hon ju dubbla kalas. Jag hade hellre haft ett, slippa förberedandet och allt vad det innebär. Tycker det är väldigt kul, men blir väldigt trött efteråt. Inte sådär vanligt kalastrött som man alltid blivit. Utan HELT utslagen i flera dagar efter. I år valde jag dock att trycka undan alla tankar på perfektion och att vara supermorsan jag allra helst vill vara. Har alltid bakat flera olika tårtor vid födelsedagarna som föreställt allt från grisar till fåret Shaun. Skurat hela huset och rensat bort varenda litet ogräs i trädgården. I år fick det duga med en dammsugning och färdigköpta tårtor, doppade lite olika frukter i choklad och kaffe till det. Smidigt och bra, Charlie var minst lika nöjd som alla andra födelsedagar. För även om hon ville haft en "mammabakad" tårta, så är det ändå främst presenterna en femåring bryr sig främst om. Jag tror även att hon uppskattade att jag faktiskt orkade vara med och leka med hennes nya leksaker efter kalaset istället för att slänga mig under täcket i sängen.
Midsommar har vi också hunnit fira. Var hemma hos min syster med familj tillsammans med ett riktigt gott gäng med människor. Började dagen med bad och korvgrillning vid vättern. Dagen och kvällen fortsatte med god mat, lek och dans. Vädret kunde ju varit bättre. Men regn hör ju till en riktig tradtionell svensk midsommar <3
Min onkolog ringde mig i onsdags. Han var nyfiken på hur jag mådde. Jag var nyfiken på vad som ska hända nu. Han kunde inte ge mig några direkta svar på vad de nya förändringarna på lungan är. De tror att jag fått någon slags lunginflammation antingen vid cytostatikabehandlingen eller vid strålningen som vägrar ge med sig. Förändringarna "flyttar" på sig. De försvinner och uppstår nya på andra ställen på lungan, men ändå främst vid strålområdet. Så planen är ny lungröntgen om 6månader, för ännu en kontroll. Men att jag ska höra av mig om jag får långdragen feber, hosta och andningsbesvär. Men det är i alla fall minimal risk för cancer. Cancer skulle inte bete sig så... det är inte cancer, och jag kunde pusta ut ännu en gång.
<3
