21veckor och 15cytostatikabehandlingar är nu gjorda. Går inte beskriva hur skönt det kändes när min picc-line drogs ut. Ja inte fysiskt skönt, för det gjorde ganska så ont när min sköterska skulle försöka få bort de små stiften som var hakade under skinnet och höll picc-linen på plats. Detta trots väldigt mycket bedövningssalva. Men psykiskt så var det en befrielse. Den tuffaste delen ska nu vara avklarad och jag klarade av att få alla behandlingar. Dock med dom sista 4 på 80% av planerad behandling. Jag hade varit väldigt mer orolig för återfall om behandlingen behövt avbrytas, så är väldigt lättad att biverkningarna inte varit värre.
Sista behandlingen skulle givitvis strula, inget backflöda och ett läkarbesök gjorde att det drog ut på tiden. Det blev därför många timmar på dagvården i onsdags. Jag hann verkligen prata med all personal och tacka för mig med lite choklad till de som tagit extra hand om mig under dessa veckor.
sista minuten av cytostatikan, jag räknade ner hela timman av behandling :)
Blev bara ett litet ormbettsliknande sår kvar när picc-linen var borta.
I helgen har det firats för fullt. Dock inte för att min cytostatika är avklarad, utan att vår Charlie fyllt fyra år. Igår var min sida av familjen här och idag var Daniels sida här. Så har blivit mycket fika och förberedelser. Varit två trevliga dagar och en väldigt nöjd Charlie. Jag är däremot totalt slut nu och redo för sängen. Håller även tummarna för sovmorgon imorgon!
Charlie och hennes nya vrålåk
<3
Kommentera