stulentid.blogg.se

Om det inte vore för mina värmevallningar, så hade jag inte klivit ur sängen dom senaste dagarna. Men i sängen har jag mest simmat i mitt egna svett, vilket har varit ohållbart. Så har kravlat mig ur sängen för att åtminstonde försöka sätta upp en fasad på att jag har lite energi för att stå upp. Jag har fått känna på vad fatique innebär.

Fatigue är den medicinska termen för en särskild trötthet och kraftlöshet som är en vanlig symptom vid cancersjukdomar och vid behandling av sjukdomen. På cancerfondens hemsida ger dom följande förklaring på symptomen: "Fatigue är ett mycket vanligt symtom vid cancer. Man kan sova en hel natt och vara precis lika trött när man vaknar som vid sängdags. Det kan kännas helt oöverstigligt att gå uppför en trappa. Man orkar inte med vanliga hushållsbestyr eller andra vardagssysslor. Det kan vara totalt omöjligt att koncentrera sig på ett samtal. Det är inte säkert att det ens finns energi för aktiviteter som man älskar. Man kan känna en vilja att göra olika saker, men tröttheten gör det omöjligt." 

Detta har varit min verklighet de senaste 5 dagarna. Jag älskar min lilla svans, Charlie snart 4år, men igår funderade jag på att fly hem till mamma. Tusen frågor och önskemål, underbara kommentarer, bus, shower och ropande utanför toadörren - den charm som hör till småbarnslivet, höll på att spränga min hjärna. Men jag flydde inte, vi mös ner oss i sängen och somnade innan klockan 19!

Idag var första dagen som jag har orkat laga mat och ta mig ur huset. Det blev en sväng på byn med Charlie. Så nu håller jag tummarna att jag får två veckor med energi innan det är dags för nästa cytostatikabehandling.