Natten till igår vaknade jag med en fruktansvärd smärta i ryggraden. När Daniel vaknade på morgonen, satt jag och grät av smärtan. Han började ställa frågor om hur det kändes, vart det gjorde ont och vad jag trodde det kunde vara? Jag har haft foglossning, problem med kotor och födelsevärkar, så olika slags ryggsmärtor känner jag igen sen tidigare. Men det här var en obeskrivlig känsla, inte likt något annat. Den närmaste beskrivning jag kan ge, är att det kändes som mitt skelette krampade och som att benmärgen tynade bort.
När Daniel frågade,  fick han dock svaret: "Hur fan ska jag veta det, det gör ont så ini.....va är det för dum fråga..." Jag är som sagt inte bra på att vara sjuk och jag blir tydligen argsint när jag har ont.
 
Jag tog igenom mig dagen med hjälp av starkare värktabletter, det gick bättre att vara i rörelse än att sitta/ligga still. Jag hade ett inplanerat besök till TeamOlmed för att prova ut min bröstprotes igår, har framtills nu endast haft en mjuk kudde i bh:n, så var tvungen att ta mig ur sängen. Nu har jag fått hem mina silikonbröst, ett som bara ligger intill bröstkorgen och ett som jag kan klistra direkt på huden. Så får se hur besvärligt det här kommer bli, har nämligen fått höra mest negativt om bröstproteser.
Mamma var med, så efter att vi klämt och provat bröst så blev det lunch och shopping på A6. Kom för en gång skull hem med några påsar kläder bara till mig. 
 
 
 
Ryggsmärtan visade sig vara just smärta från just benmärgen/skelettet. Jag har ju berättat om Zarzio sprutan jag skulle ta i 8dagar för att öka antalet vita blodkroppar, smärtan var en biverkning av den. Så läkaren rekommenderade mig att avbryta  behandlingen, och jag kommer få ett annat alternativ vid nästa cytostatikabehandling. Detta innebär att jag måste vara extra försiktig för infektioner de närmaste veckorna. Har fortfarande ont, men känns redan bättre.
 
 

Kommentera

Publiceras ej